benknäckarvals

Den här dagen, då Mike Kelley dog för egen hand och Wisława Szymborska dog av hög ålder, och, vilket somliga inte missat chansen att påpeka, att hon rökte en hel del. Den här dagen då jag inte gjorde något speciellt. Den här dagen då det för första gången i vinter snöade så att snön lade sig ner på marken och det luktade snö. Den här dagen då jag inte hade kaffe till frukosten. Den här dagen då jag tänkte på en analys vi gjorde i konstvetenskapen av en Mike Kelley-utställning. Det var en installation av en alien abduction, kitschig förstås på nån nivå, men då “att bli bortrövad av aliens” har visat sig ofta vara en modern sorts bortträngning, en fantasi som egentligen grundar sig i övergrepp man inte kan prata om, så var den också obehaglig. I ett hörn stod en bandspelare och upprepade en mening, högt pitchad som någon som andats in en heliumballong: What is there to do when there is nothing to be done.