tamata
I Grekland utanför kyrkorna säljer de det mest fantastiska jag sett, små metallmodeller av den sjuka man har, så att man kan hänga upp dem på ikonerna i kyrkan och be sjukans specifika skyddshelgon om hjälp. Eller så ber man bara Jungfru Maria i vanlig ordning. De fanns i form av högerben, vänsterben, högerarm, vänsterarm, ögon, öron, bebis med mera. Efter idogt letande har jag nu fått svaret på vad de heter - tamata (i plural, i ental heter de tama). Finns även i vissa delar av Sydamerika, där de kallas milagros. Där verkar det också vanligt att man bara målar en bild. Ska även finnas i Spanien och Italien, men där har jag aldrig sett det, så kanske mer ute på landsbygden i de södra delarna då. Det är där det händer.
Då fick jag den lysande idén, Ernst Kirchsteiger style, att de vore ruskigt snygga att hänga i en gran. Fast när jag letade en minut till så var detta inte nån speciellt originell idé - det gör greker tydligen redan. Vet ej om det är grek-greker som gör det eller amerikaner med grekisk bakgrund, gissar på det senare. Nån läsare som eventuellt är grek får gärna upplysa mig! Hur som helst, hade det inte varit tokigt snyggt? Med ett par ögon i granen. Man får ju också intrycket av att det var en sån här votivgåva som Olle Eksell såg och satte på ett kakaopaket.
Tamata & ögonkakao - lika som bär!
Det känns så ålderdomligt att jag är rädd att det kommer att försvinna. Fast i och för sig är grekiska och sydamerikanska kyrkan rätt bra på att bevara ålderdomliga traditioner, så tamata och milagros är kanske i tryggt förvar tillsvidare.
Mexikanska milagros från internationalfolkart.org
